AF Anlegg är en ledande bygg- och industrikoncern. 2018 skrev de ett kontrakt med Nye Veier för konstruktion och byggnation av den nya motorvägen E39. E39 Kristiansand Väst – Mandal Öst var det första kontraktet i Nye Veiers E39-portfölj som sattes i produktion. Med en ram på 4,7 miljarder norska kronor var kontraktet vid tidpunkten för undertecknandet Norges största nyckelfärdiga vägkonstruktionskontrakt.

Projektet omfattar en ny 19 kilometer lång fyrfilig motorväg med en hastighetsbegränsning på 110 km/tim från Kristiansand i väst till Mandal i öst. Arbetet omfattar flera tunnlar och broar, inklusive den 4 km långa Søgne-tunneln och den 520 m långa Trysfjordbron. AF Anlegg har Norconsult som konsult och Kruse Smith Entreprenør som underleverantör. Bygget påbörjades i november 2018 och beräknas stå klart i oktober 2022.

All produktionsdata har gjorts tillgänglig för fältarbetare genom Infrakit och dess FIELD-applikation.

Detta utvecklingsprojekt ska åtgärda vägens nuvarande brister som bland annat är dålig trafiksäkerhet och låga hastighetsgränser. Särskilt den tunga trafiken har framkomlighetsproblem vintertid och genom att bygga en ny E39 förbättras framkomligheten och säkerheten avsevärt.

Alla markarbeten sköts via Infrakit. AF Anlegg använder Infrakit för att koppla ihop alla maskiner och organisera deras produktionsmodeller för modellbaserade markarbeten. Infrakit samlar intelligent dokumentation som ger framsteg och kvalitetsdata i realtid.

Vi intervjuade Kristen Petillon, chef för maskinstyrning och automation på AF Anlegg, om hans arbete med projektet med Infrakit.

Bakgrundsinformation om Kristen och projektmål

Kristen Petillon har tidigare erfarenhet som chef för tung utrustning och har ansvarat för underhåll av maskiner. Han började sitt arbete på AF Anlegg 2018 och är ansvarig för två huvudområden inom företaget: innovationsteknologier kring autonoma (förarlösa) maskiner och maskinstyrning.

Hans team består av tre personer, en teknisk chef och två tekniker på fältet. Förutom att vara ansvarig för sitt team är han även ansvarig för dataflödet i projekten.

”När det gäller dataflöde är ett av huvudmålen vi har haft att försöka maximera automatiseringen när det gäller distribution av filer till maskinen från modellerna och tillbaka till vår geo-styrande programvara.”

”När jag började hos AF använde ett av våra stora schaktningsprojekt i Norge mellan Arendal och Mandal många olika utrustningsmärken, leverantörer och underleverantörer som alla hade sina egna maskinstyrningssystem. Vid ett tillfälle hade vi förmodligen alla märken tillgängliga på marknaden, några av dessa hade sitt eget patenterade filformat vilket är extra jobbigt att hantera. Under den perioden var vi tvungna att använda fem olika arbetsflöden för att föra data till maskinerna och fem för att få den tillbaka som byggd data.”

”Så, vad vi gjorde var att tillsammans med en konsult utveckla en RPA-mjukvara (Robotic Process Automation) som kommer att emulera den mänskliga rörelsen av klick och flytt av filer. Det var en okej lösning för tillfället, men på grund av att den inte var helt integrerad (vi var ibland tvungna att använda webbsidorna från vissa leverantörer) om det skulle ske några förändringar på kundsidan så var vi i värsta fall tvungna att starta om utvecklingen igen.”

Under den tiden tog Anders Tiltnes, försäljningsdirektör på Infrakit AS kontakt med Kristen och introducerade Infrakits lösning.

Hur gynnade Infrakit dataflödet och samarbetet i projektet?

”Bara det faktum att vi kan ha ett strukturerat sätt att hantera alla filer på bara ett ställe, att data kan skickas automatiskt och tillförlitligt till maskinerna samtidigt som vi har god kontroll över vilken maskin som har vilken information för både modeller och som byggd data är största fördelen för oss.”

”Början var lite långsam på grund av att integrationer behövde konfigureras men sedan dess tycker jag att Infrakit har varit till stor hjälp, mest för det faktum att jag bara genom att använda ett verktyg kan hantera hela dataflödet. I början använde vi även Infrakit lite för checklistor och bilddokumentation.”

Hur skulle projektet varit annorlunda utan Infrakit? Hur skulle ditt arbete vara annorlunda utan det?

”Vi skulle ha behövt att en del människor spenderade mycket tid på att manuellt kontrollera att data distribuerades korrekt till maskiner och ha att byggd data importerades tillbaka till våra verktyg med vår gamla RPA-lösning. Speciellt för Geo-mätare tror jag att de skulle ha slösat mycket tid på att kontrollera datakvaliteten.”

Vilken typ av andra användningsfall hade du med att använda Infrakit under projektet?

”Det fanns några tillfällen där människor använde Infrakit för att veta var de var när de satte upp staket och i början bultade några killar och borrade hål för att förstärka bergssidor och använde Infrakit för att dokumentera eller ta bilder. Men det här var också något som vi förväntade oss i början, men mer som en stödfunktion.”

Vad skulle du säga till någon som funderar på att skaffa Infrakit?

”Jag ser ett värde i att använda Infrakit för att hantera maskindataflödet. Jag har redan berättat för några personer som funderade på att investera i Infrakit, att överföringen av data mellan maskinerna och Gemini har varit väldigt effektiv, fungerat bra och vi är mycket nöjda, och jag skulle definitivt rekommendera det för det ändamålet.”