Finlands största bolag för infrastrukturtjänster, Destia, byggde infrastrukturen för Vestas Wind Systems i Mutkalampi i mellersta och norra Österbotten. Med 69 turbiner blir vindkraftparken Finlands största. Vindkraftparken driftsätts i två faser: i slutet av 2022 och i juli–september 2023.

Destia planerade och byggde vägarna till vindkraftparken samt turbinernas fundament och medelspänningskabeln för vindkraftparkens elnät. För att säkerställa att projektet färdigställs enligt tidsplanen och dess exakta specifikationer använde Destia Infrakits toppmoderna digitala projektteknik. 

Vi intervjuade Destias byggarbetsplatschef Heikki Jakomaa om projektledningen och uppföljningen ur ett projekttekniskt perspektiv.

Hur använde du Infrakit i projektet?

– Med Infrakit genomförde vi den logistiska organisationen av infrastrukturens byggnation i hela vindkraftparken, inklusive vägar, understationer, fundament och kablage.

– Bortsett från projektdokumentationen, som enligt avtal sköttes på annat sätt, använde vi oss av alla andra funktioner i Infrakit.

– För oss var modelleringen och maskinautomationen det viktigaste. Att exportera drönarbilder till kartor var en av Infrakits extremt användbara funktioner för det här projektet, liksom att använda bilder för att hålla reda på den aktuella statusen för de olika faserna. Att kunna spara bilder till projektkartorna och planerna var till stor hjälp för att kontinuerligt kunna kommunicera med kunden.

Eftersom vi kunde använda fotografierna vi sparat för att visa kunderna projektets status och utvecklingen av arbetet var det inga problem att hålla dem informerade.

– Projektet var mycket omfattande. Det sträckte sig 14 kilometer i varje riktning och krävde konstruktionen av totalt 69 kilometer ny väg. Om vi skulle ha varit tvungna att besöka platsen för att exempelvis kontrollera en dikesbredd skulle det ha tagit minst en timme eller två. Med hjälp av drönarbilder av platsen kunde vi i Infrakit göra ungefärliga mätningar där vi behövde dem.

– Det här är en fantastisk funktion i Infrakit, som vi använde många gånger för att visa kunden bland annat bredden på vägar.”

– Att kunna ta normala fotografier via Infrakit och lägga till dem på kartan tillför ett stort värde till bilderna, då programmet inte glömmer var bilderna togs.

Vad skilde det här projektet från andra?

– Eftersom projektet var så fysiskt omfattande var det enklare att övervaka utvecklingen av arbetet virtuellt. Det här datoriserade tillvägagångssättet var mer användbart i det här projektet än vanligt.

Vilka var de största fördelarna för dig?

– Med hjälp av Infrakit och användningen av drönarbilder kunde vi kommunicera tydligt om de olika arbetsfaserna med kunden och undvika missförstånd.

Använde du några Infrakit-egenskaper som var nya för dig?

– En funktion som var ny för oss var lantmäterifunktionen, som görs med hjälp av mätningsutrustning från en tredje part. Den öppnar omfattande möjligheter.

Vad skulle du säga exempelvis till ett företag i Centraleuropa som överväger att använda Infrakit?

– Enligt vår erfarenhet är utländska byggnadsentreprenörer mycket noga med dokumentation. Infrakit möjliggör tydlig och korrekt dokumentation i realtid, vilket är mycket värdefullt.

– Att exportera drönarbilderna till projektkartorna och planerna med Infrakit var till särskilt stor hjälp för att kontinuerligt kunna kommunicera våra framsteg till kunden. De var mycket imponerade av oss.

Jag vet inte hur det här projektet kunde ha genomförts utan Infrakit. Bilderna i sig kan ge en bred inblick i projektets status. Utan det skulle det ha varit väldigt svårt att övervaka.

– Jag vet inte hur det här projektet kunde ha genomförts utan Infrakit. Utan det skulle projektet ha varit omöjligt att bevaka i realtid. Infrakit kan extrahera massor av information från ett enda foto och skapa dokumentation som kan användas i nästa arbetsskede.

Foto: Destia