Sundströms vägprojekt på riksväg 8 mellan Vassor och Ölis har framskridit snabbare än planerat. Arbetet inleddes i oktober 2020 och beräknas bli färdigt upp till 12 månader i förtid, under oktober 2021. Den sex kilometer långa vägen mellan Vassor och Ölis byggs om fullständigt. Läs mer om projektets aktuella situation på Sundströms webbplats (på finska).

Vi intervjuade Sanna Kara som övervakar lantmätning vid Sundström om användningen av Infrakit i projektet.

Projektets bakgrund och planer

Den planerade vägsträckan omfattar 5,4 km av riksväg 8 mellan Vassor och Ölis. Enligt planen dras vägen primärt på dess befintliga sträckning, varav 700 meter får en något avvikande sträckning. Anslutningarna till Vassorvägen (landsväg 17811), Åkersidsvägen, Rölandsvägen, Fjärdträskvägen, Heidonavägen Ölisvägen (landsväg 7260) förbättras genom att förnya vägarnas korsningar och/eller avtagsfiler. Projektet omfattar även byggande av bullerskydd i form av vallar och väggar längs vägen.

Övriga ändringar längs sträckan:

• Belysningen förnyas längs med hela sträckan; tidigare var endast anslutningarna och ändan av sträckan belysta.
• Mellan tvärsnittsintervallen 400 och 1290 på riksväg 8 breddas intervallet för att ge plats för ett mitträcke.
• Mellan tvärsnittsintervallen 2000 och 4500 på riksväg 8 byggs ett fyrfiligt vägavsnitt med mitträcke för att möjliggöra omkörning.
• Sundström bygger kompletta älgstängsel längs med hela vägsträckan och en viltbro med underliggande tunnel.
• Korsningarna och busshållplatserna genomgår också ändringsarbeten.
• Projektet omfattar även byggandet av ett mitträcke mellan Stormossen och Kvevlax på riksväg 8.

Driftsättning och användning av Infrakit i projektet

Vi använder molntjänsten Infrakit för alla projekt i vår organisation. I det här projektet började vi använda Infrakit i god tid på förhand, redan innan arbetet startade, till exempel genom att titta på konstruktionsritningarna på byggplatsen.

Via Infrakit skickades planeringshandlingarna direkt till entreprenören, varefter vi laddade ner handlingarna för granskning och konverterade data till lämpligt format för utrustningen.

Alla projektets slutliga mätningar överfördes direkt till Infrakit, där kunden och entreprenören kunde kontrollera arbetets kvalitet och framskridande, vilket innebär att Infrakit även fungerade som en så kallad projektbank för mätningarna.

Med hjälp av Infrakit-programmet utfördes även kvalitetskontroll av maskineriet (veckovis uppföljning av de slutliga dimensionerna).

Vad hade ni störst nytta av?

Läglig tillgång till data och kvalitetskontroll samt insyn i projektets framskridande. I likhet med förmannen hade även installationsingenjörerna och maskinisterna tillgång till Infrakit FIELD-applikationen, där de kunde övervaka arbetets framsteg och granska konstruktioner.

Hur ser du på digitaliseringens framtid i branschen?

Digitalisering är förstås framtiden, så jag tror att Infrakit kommer att vara ett bra verktyg för att möta kundernas krav även i fortsättningen. Det är viktigt att vi har en samarbetsplattform som alla användare har tillgång till.

Hur påverkades arbetet av att implementera Infrakit?

Vi har redan en längre tid använt Infrakit för alla våra projekt. Vi är ganska vana med att använda det, men jämfört med tiden före Infrakit skulle jag påstå att projekthelheterna numera är lättare att hantera.

Skulle du rekommendera Infrakit för liknande projekt?

För ett projekt i den här skalan har Infrakit varit lätt att använda. Det har gett oss en gemensam plattform som har hjälpt installationsingenjörerna, maskinisterna, förmännen, de ansvariga personerna för lantmätning samt kundens representanter att hålla sig uppdaterade om ritningarna och projektets framsteg, vilket gjort det lättare att hantera projektet. Med andra ord skulle jag rekommendera Infrakit för liknande projekt.

Bilder: Sundström