Yrkeshögskolan Innlandet är Norges största offentliga yrkesskola med cirka 1500 elever. Yrkeshögskolan har det största utbildningsutbudet av alla yrkesskolor på Østlandet. Några av inriktningarna som skolan erbjuder är bygg, byggnadsinformationsmodellering (BIM) och anläggning. Under anläggning faller ämnen som exempelvis geomatik, BIM för anläggning, anbud och kalkylering, projektledning och 3D-modellering.

Yrkeshögskolan Innlandet erbjuder en yrkesbaserad utbildning och det är regel studenter som har en yrkesutbildning på gymnasienivå och som vill göra sig mer attraktiva på arbetsmarknaden som söker sig till skolan. Yrkeshögskolan har valt att använda Infrakit på några av utbildningarna, främst de som är kopplade till anläggningsbranschen. Vi pratade med Morten Flaglien som är lärare för anläggningskurserna på skolan och som tidigare arbetat som projektledare i Vestre Toten kommun. Vi ville höra mer om hur Infrakit används i skolarbetet och på vilket sätt kunskap om plattformen kan gagna studenterna i arbetslivet.

Varför använda Infrakit i utbildningen?

Morten berättar att han lärde känna Anders och Infrakit när han arbetade som geometriker på Statens vegvesen men att det var först som projektledare i Vestre Toten kommun som han började använda lösningen i projekt. Anledningen att skolan ville börja använda Infrakit som en del av utbildningen, var för att göra studenterna bättre rustade för kommande arbetssituationer.

Det är viktigt med kunskap om de senaste verktygen som används av de största entreprenörerna, säger Morten.

Som tidigare projektledare i Vestre Toten kommun har Morten lärt sig ett och annat om branschen och gjort några upptäckter. De största byggherrarna, till exempel Nye Veier och Statens vegvesen, implementerar i allt högre grad digitala lösningar. Därför kan det vara en klar fördel för studenterna att kunna den senaste tekniken som underlättar ett hållbart arbetssätt inom anläggningsbranschen.

«Jag försöker uppmana studenterna att använda sig av aktuella digitala lösningar för att de ska vara effektiva redan första dagen på jobbet. […] Vi får in dem på digitaliseringståget. Vi försöker få en inblick i förändringarna som sker; så att vi är uppdaterade om vad entreprenörerna gör och hur de gör det.»

Hur ska Infrakit användas i utbildningen?

Morten berättar att yrkeshögskolan håller på att utveckla ett tvärvetenskapligt upplägg inom BIM-programmet och att det gärna ser helheten i ett projekt. Helheten ska omfatta allt från områdesplan, krav och innehåll till projektering. Tvärvetenskapligt sett kan Infrakit användas inom flera av kurserna som tillhör anläggningområdet. Studenterna som avslutade anläggningsstudien kallad 19AN använder redan Infrakit-plattformen i flera projekt på skolan.

«Hela projekteringsarbetet kan läggas in i Infrakit, […] och i nästa fas kopplar man ihop projekt och beräkningar med hjälp av Infrakit. I anläggningsklassen får de lära sig grundläggande projektering av väg och vatten, och sådana modeller går att exportera och lägga upp i Infrakit. I DAK och dokumentförståelse använder de Gemini Terreng för att göra modeller som de sedan lägger upp i Infrakit. Projektörerna går in i Infrakit, laddar ner projekten till en surfplatta och kan kontrollera om terrängmåtten stämmer och om det är möjligt att bygga.»

Morten berättar också att skolan lägger ner mycket tid på att hitta det rätta upplägget. Målsättningen är att allt ska vara så likt verkligheten som möjligt, så att studenterna får lära sig att arbeta med de bästa verktygen som marknaden har att erbjuda. Morten avslutar med att säga att det är sannolikt att studenterna på yrkeshögskolan Innlandet kommer att arbeta hos byggherrar som använder Infrakit och att det av den anledningen är viktigt att de får en utbildning i de verktyg som används i branschen.